Jag tycker att man allt för ofta får höra eller läsa att man ska ta dagen som den kommer och leva för nuet och om jag ska vara ärlig så är jag less på att höra det. Just nu, just idag så känns det verkligen inte som att jag tar dagen som den kommer. Jag lever för framtiden, jag har drömmar, planer, vill att framtiden ska vara nu hur dumt det än kan låta. Varje gång jag försöker ta dagen som den kommer, leva livet som om det vore min sista dag, börjar jag oftast tänka mig bort och önska att jag var där jag vill vara. Varför ska det vara så svårt? Varför blir man fast i en cirkel ibland? Varför är det menat att man ska ha vissa människor i sitt liv och inte andra?

Det som sker det sker och allt har en anledning. Så tror jag iaf att det är. Allt dåligt som händer kommer till slut föra nånting bra med sig. Man lär sig av sina misstag och man gör livet till vad det är.

Jag vet iaf att jag har försökt och jag försöker fortfarande rätta till saker som jag inte alltid gjort rätt. Det får ta sin tid det tar, men så länge jag vet att det fortfarande finns en chans så tänker jag försöka. En tanke som ofta slår mig är hur det har kunnat bli som det blev egentligen. Jag tror att allt de senaste månaderna har gått i sådan fart att jag inte hunnit med och tanken på att inte umgås med er längre gör mig rädd. För ett halvår sen trodde jag aldrig att det skulle sluta såhär, att vi inte skulle prata med varandra, inte umgås, inte vara dom vänner som vi en gång var. Men hoppet finns alltid kvar, och som jag sa, så tänker jag försöka så länge det finns en chans och än finns det det. Det känner jag på mig.

Livet är nog som en bergochdalbana. Det går upp, ner, upp, ner och sen går det upp eller ner.

Bara för att jag skriver det här så menar jag inte att jag är olycklig för det är jag verkligen inte, jag har en underbar familj, underbara vänner och jag har dig. Ibland är det bara lite för många tankar i mitt huvud och då är det skönt att få skriva av sig lite. Jag tror ändå inte att dom som läser det här fattar så mycket av vad jag menar, men det spelar ingen roll, dom som fattar eller känner igen sig gör det och ni som inte gillar det behöver inte läsa, jag skriver ändå inte för eran skull.

Nu ska jag slå inte lite mer julisar som jag köpte idag och sen glo nån film.

Är för ovanlighetens skull inte trött, är ju ett under nästan. För övrigt så är jag fortfarande inte klar med alla julklappar! Panik börjar det bli snart. Fast det är inte mitt fel att den där affären inte hade öppet då jag skulle köpa den sista julklappen. Får ringa dit imån istället och fråga hur länge dom har öppet, dom har  nämligen lite dålig information med sina öppettider.

Sov gott!

Man slutar aldrig hoppas förrän det är meningen,

man slutar aldrig tro förrän det är meningen,

man slutar aldrig att andas förrän det är meningen

och än är det inte meningen att man ska sluta.